Automatisera mer och följ upp fler!

Bakgrund

Syftet med Nationella Kvalitetsregister är att samla in information om enskilda patienter för att öka kunskapsläget om en viss sjukdom eller behandlingsmetod. Det finns idag cirka 100 Nationella Kvalitetsregister för olika diagnoser och behandlingar, bland annat inom hjärta-kärl, cancer, kirurgi och diabetes. Ett enskilt register kan innehålla flera hundra behandlingsnära variabler. Variablerna rapporteras på samma sätt över hela landet, så att det går att jämföra behandlingsmetoder och utfall. Det går även att analysera skillnader mellan olika kliniker, och lära sig av varandra, för att förbättra vårdens kvalitet. Innehållet i de Nationella Kvalitetsregistren är en fantastisk källa till kliniska förbättringar och forskning. 

Ett problem med de Nationella Kvalitetsregistren är dock att mycket av informationen registreras manuellt av vårdpersonal på de behandlande klinikerna – informationen hämtas dessutom manuellt från olika journalsystem. Något som ses som en onödig och ineffektiv informationshantering i dagens alltmer pressade sjukvård. 
 

Utredningen

Kvalitetsregistren har vuxit fram över tid och bygger på olika tekniska lösningar. De journalsystem som informationen ska hämtas ifrån ser också olika ut. Kring 2020 såg regionerna dock behovet av en gemensam lösning för informationsöverföring och utvecklade den nationella tjänsten Nationell Kvalitetsregister Rapport (NKRR) och antog en strategi där den pekades ut som den metod som skulle användas för informationsöverföring till kvalitetsregistren. Regionerna hoppades att den tydligare styrningen och nya tekniska lösningen skulle göra att automatiseringen tog fart. Men implementeringen av den nya lösningen går långsamt och är partiell.  

Adam Sandebring har på regionernas uppdrag utrett varför den nationellt framtagna tekniska lösningen fortfarande används i så låg grad, och varför vissa regioner har valt att inte implementera den. 

Ganska tidigt i arbetet insåg Adam att bakom de utpekade problemen med tekniken fanns flera verksamhetsnära problem. 

- Intervjupersonerna i regionerna, som är experter på området, var inte särskilt intresserade av att prata om de olika tekniska lösningarnas tillkortakommanden. Utan de lyfte i stället en rad andra problem och möjligheter. Som att det tar tid att bestämma vilka variabler som ska få finnas kvar vid en automatisering, och hur man definierar upp svaren på dem informatiskt från journalsystemen. Och att olika kvalitetsregister mäter samma saker fast på olika sätt, berättar Adam.

- En annan observation var att regionerna har väldigt olika vilja och möjligheter när det kommer till att hantera sin uppföljningsinformation. Och att den information som samlas in är så olika mellan kvalitetsregistren att det aldrig kommer att fungera bra att enbart ha en teknisk lösning för att automatisera alla överföringar.

- Slutsatsen från dessa observationer blir att det viktigaste är att få i gång automatisering på de områden där det sker mycket manuell registrering ute i sjukvården, oavsett teknisk lösning. Och inte låta olika låsningar i regionerna kring tekniska val stoppa upp automatiseringen. Kostnaden för de tekniska lösningarna är ju antagligen betydligt mindre än de resurser man kan spara ute i sjukvården, om man får till ett automatiserat dataflöde för de stora patientgrupperna, menar Adam.

En del regioner framförallt i Kundgrupp Cosmic använder NKRR-lösningen och andra regioner har egna lösningar för att ”kratta” ut information ur sina journalsystem och skicka dem till registren. Många regioner har dessutom båda lösningarna men för olika register. Ibland funkar det ena integrationsmönstret bättre än det andra. 

- Det kommer antagligen aldrig att finnas en metod som kan hämta och transportera all data, datamängderna är för olika och regionernas IT-system är ännu för spretiga, menar Adam.

- Det riktigt stora arbetet är också att komma överens om vad som är värt att följa upp, hur datat ska struktureras informatiskt oavsett journalsystem och hur ska vi hantera den information som inte lagras i journalsystemen, men som ändå ska följas upp. Gör man det grundjobbet är själva teknikvalet för överföring en mindre fråga.
 

Resultatet

Alla inblandade aktörer från vårdpersonal, till journalleverantörer och nationella kvalitetsregister är överens om att automatiserad informationsförsörjning har många vinster. Olika teknikval har olika kostnadsbild – men implementeringarna följs idag inte upp på ett enhetligt sätt – så det är svårt att uttala sig om totalkostnaderna för de olika metoderna. Det är dock tydligt att den största vinsten ligger i att frigöra tid för sjukvårdspersonalen. 

I sin utredning ger Adam regionerna en rad rekommendationer för att driva på utvecklingen på området, och de handlar inte primärt om teknik utan mer om att prioritera rätt. Här är några av rekommendationerna i korthet:

• Som region bör du undersöka var det går åt mycket personaltid för manuell registrering. Var kan man spara mycket pengar på att automatisera? Prioritera sedan automatisering av kvalitetsregister med stora patientflöden och mycket registreringar som till exempel hjärta/kärl, olika cancer- och operationsregister – oavsett teknik.
• Automatisera på de områden där det redan finns strukturerad information, men där personalen ändå sitter och lägger in manuellt. Som labbsvar och läkemedel. Börja med de lågt hängande frukterna!
• Skapa processer för en nationell koncensus om vilka variabler som är relevanta för klinisk uppföljning för respektive kvalitetsregister – och publicera variabelsamlingen öppet – och med information om hur svaren kan plockas ur olika journalsystem. Så blir det lättare att mäta samma saker – oavsett teknik. 

Vill du läsa hela rapporten? Kontakta oss.

Är du intresserad av att läsa hela rapporten ”Automatisera mer och följ upp fler – men hur?” och se hela listan med rekommendationer? Kontakta [email protected] så skickar hon rapporten till dig.