Cybersäkerhet är inte längre något som enbart kan delegeras till IT-avdelningen. Med NIS2 som började gälla i januari 2026 blir säkerhetsarbetet ett tydligt lednings- och styrningsansvar – drivet av en allvarligare hotbild, tätare leverantörskedjor och skärpta krav på dokumentation och efterlevnad. NIS2 gör 2026 till ett säkerhetsår där mognad måste visas i praktiken, inte bara i policydokument. Här är sex viktiga saker att hålla koll på:
1. Helhetsbaserad säkerhetsstyrning
Säkerhet handlar mindre om enskilda tekniska åtgärder och mer om styrning, beredskap och riskhantering. Hotaktörer är mer organiserade, ofta statligt understödda, och attackerna är mer riktade och sofistikerade än tidigare.
Det geopolitiska läget gör också Sverige mer relevant som mål. Kritisk digital infrastruktur, energi, transporter, offentlig sektor och leverantörskedjor är allt tätare sammanlänkade. Det innebär att attacker sällan drabbar en enskild aktör isolerat – de får följdeffekter genom värdekedjor och samarbeten.
I praktiken innebär det att säkerhet måste förankras i verksamhetsstyrningen, inte bara i tekniken.
2. Ledningen kan inte enbart luta sig mot IT-avdelningen
Cybersäkerhet är i första hand inte ett IT-ansvar – det är ett ansvar för ledning och styrning. Kraven på riskförståelse, incidenthantering, beredskap och dokumentation blir allt tydligare från myndigheter, kunder och samarbetspartners.
Därför talar allt fler verksamheter om cybersäkerhet som en del av en övergripande säkerhetsstyrning: en disciplin som omfattar kultur, processer, leverantörer och kontinuerlig uppföljning.
Kärnan i förändringen är att ledningen måste äga prioriteringarna – och ta ansvar för verksamhetens säkerhetsmognad.
3. NIS2 har trätt i kraft – vad innebär det för svenska verksamheter?
NIS2 (EU:s uppdaterade direktiv för nätverks- och informationssäkerhet) syftar till att höja säkerhetsnivån i Europa, minska risken för allvarliga incidenter och säkerställa att samhällsviktiga tjänster fungerar – även under kriser.
NIS2 kräver att säkerhetsarbetet kan dokumenteras och granskas, och att verksamheten har kontroll över både sina egna säkerhetsåtgärder och leverantörskedjan.
Hur säkrar man att verksamheten följer NIS2?
- Skaffa en nulägesbild: Var står verksamheten idag, och vilka gap finns i förhållande till kraven?
- Förankra arbetet i styrelse och ledning: NIS2 handlar om styrning, inte bara teknik.
- Upprätta en plan: Prioritera åtgärder, ansvar och tidslinjer.
- Säkerställ kontinuitet: NIS2 är inte en engångsinsats utan en kontinuerlig process med revisioner, uppföljning och förbättringar.
Läs mer om hur din verksamhet kan bli "NIS2-klar".
4. Har verksamheten kontroll på sina leverantörer?
Tredjepartsrisker har fått betydligt större uppmärksamhet och påverkan. Många verksamheter blir inte attackerade direkt utan via leverantörer – genom åtkomster, integrationer, driftspartners eller programvara i leveranskedjan.
Därför blir tillit och säkerhetsmognad hos leverantörer en konkurrensfördel. Förmågan att dokumentera säkerhetsnivå, hantera incidenter och följa upp sårbarheter blir avgörande – och är dessutom en central del av NIS2.
Frågan som allt fler måste kunna besvara är inte bara ”hur säkra är vi?”, utan även ”hur säkra är de vi är beroende av?”.
5. Stora skillnader mellan olika branscher – men gemensamma krav
Olika branscher har olika riskbilder:
- Energi, hälso- och sjukvård samt transport:
Tillgänglighet och kontinuitet är avgörande. Säkerhet handlar om att tjänster måste fungera även under kriser och störningar. -
Finans- och betalningssystem:
Integritet och förtroende står i centrum. Små avvikelser kan få stora konsekvenser, och kraven på kontroll och dokumentation är mycket höga. -
Kunskapsintensiva verksamheter, konsultföretag och privat sektor:
Konfidentialitet, immateriella tillgångar och leverantörskedjor dominerar riskbilden.
Samtidigt finns tydliga gemensamma nämnare. Säkerhet är ett ledningsansvar, och mognad måste visas genom prioriteringar, kultur och praktisk förmåga att hantera incidenter. Medvetandegörande och utbildning av medarbetare behöver bli en integrerad del av säkerhetsarbetet – inte ett separat initiativ vid sidan av.
De flesta verksamheter omfattas idag av ett komplext landskap av lagar, föreskrifter och branschspecifika krav inom säkerhet och dataskydd. För ledningen innebär detta ett verkligt styrningsansvar – inte bara att känna till regelverken, utan också att förstå vad de faktiskt innebär för den egna verksamheten.
Samtidigt har många ledare i praktiken bäst överblick över sitt primära regelverk, medan angränsande krav får mindre uppmärksamhet. Utmaningen är att risker sällan följer branschgränser och att bristande helhetsförståelse kan skapa blinda fläckar i styrningen.
6. Säkerhet och AI – högre tempo, nya risker
AI påverkar säkerheten på två sätt samtidigt: den sänker tröskeln för angrepp och blir samtidigt en del av verksamhetens kritiska processer.
På angriparsidan gör AI det enklare att automatisera, skala upp och anpassa attacker. Det ökar tempot i hotbilden och ställer högre krav på upptäckt, respons och robusta säkerhetsrutiner – inte minst kring identitetshantering, behörighetsstyrning och incidenthantering.
Samtidigt använder verksamheter AI inom utveckling, analys, kunddialog och beslutsstöd. Då handlar säkerhet också om kontroll över data, integrationer och leverantörer, t.ex. vilka data som används, var de behandlas, vem som äger plattformen och hur risker övervakas och dokumenteras. Eftersom AI-lösningar ofta är molnbaserade och leverantörsstyrda blir transparens och tredjepartsrisker extra viktiga.
Kort sagt: AI ökar både angreppstakten och komplexiteten i verksamhetens egna system – och gör styrning och ansvar ännu mer centralt.
Kontakta oss
