Under hösten och vintern 2020 har vi bland annat intervjuat läkare, forskare, chefer som har kunskap om äldre samt personer inom IT för att få en ökad förståelse och kunskap om olika aspekter inom äldreomsorgen och digitalisering.

Med ålderns digitala rätt

Artikel av Karin Evenholt och Louise Gottlind, Bouvet Sverige

Gun sitter i lägenheten och tittar ut genom fönstret.

Tankarna vandrar och hon lyssnar på klockan på väggen som tickar med jämna slag.

Hon suckar och känner ensamheten komma krypande.

Plötsligt hoppar hon till, det är det ovana ljudet från hennes nya surfplatta. Hon svarar på det inkommande videosamtalet.

Där är hela familjen samlad och vinkar och gestikulerar. Gun känner värmen från sin familj.

1. Ny teknik kräver nya arbetssätt

Att införa ny teknik är lika med att införa ett nytt arbetssätt. För att det ska fungera krävs det ett aktivt ledarskap som uppmuntrar till att våga testa nya möjligheter för att skapa nytta både för personal och patienter/brukare. Ett exempel på ett lyckat projekt är när ett digitalt team, som tidigare varit endast tekniksupport åt Gislaveds kommun, integrerades i hemtjänsten och blev en del av omsorgsteamet. Teamet fick då gemensamma mål och handlingsplaner för att införa den nya tekniken bland brukare.

”Vad är bäst för Esther?”

Ett annat sätt för att säker ställa av att tekniken verkligen kommer att skapa värde för användaren är att ställa frågan: ”Vad är bäst för Esther?”

Samordnaren till ESTHER-nätverket är Nicoline Vackerberg som var en av dem som vi intervjuade. Genom att besvara frågan ovan får vi svar på om den teknik som vi tänker införa eller det nya arbetssättet är bäst för personen som det gäller. Esther är en symbolisk person med komplexa vårdbehov som kräver integrerad vård och samordning mellan sjukhus, primärvård, hemsjukvård och omsorg. Det är självklart att brukaren, patienten är aktiva deltagare i nätverket ESTHER.

2. Kontinuitet för patienten – oavsett vårdgivare

I Sverige har regionerna ansvar för sjukvård och kommuner för omsorg (bland annat hemtjänst och äldreboende). Oavsett vårdform, och vem som organisatoriskt har ansvar för vad, behöver patientens resa samordnas och koordineras.

Patienterna har behov av vård eller omsorg med ett sammanhållet ansvar, exempelvis via en och samma geriatrisk läkare som följer patienten över tid. Det behöver vara en kedja som hänger ihop – oavsett hur vården är organiserad eller om vården utförs av en privat eller offentlig vårdgivare. Ett exempel är att utforma journalen utifrån patientens vårdresa istället för utifrån vårdens organisation.

Detta underlättar vård- och omsorgsprocessen mellan region och kommun och ger kontinuitet för patienten. Casper Winsnes som vi intervjuade berättar att Frisq är en aktör inom detta område och strävar efter att kunna erbjuda en sammanhållen vård via sin digitala plattform.

Att arbeta med patientkontrakt är ett annat sätt att uppnå detta. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) stödjer regionernas arbete med att utveckla och införa patientkontrakt:

Ett patientkontrakt är ett sätt att säkerställa patientens delaktighet i sin egen hälsa och vård och stödja patienten att tillvarata och nyttja sina egna resurser. Innehållet i överenskommelsen ska spegla vad som ska ske i vårdkontakterna, när det ska ske och vem patienten ska vända sig till. Det ska vara tydligt både vad patienten och vården ska göra. I första hand ska patientkontrakt erbjudas patienter med omfattande och komplexa vårdbehov. Patientkontrakt- SKR.

3. Aktiv medskapare– istället för passiv mottagare

Vi behöver mer av de åldersrikas perspektiv för att utveckla vården. Den bild vi idag har av äldreomsorgen speglas till stor del av politik och media. Det finns ett behov av att se, läsa om och lyssna på alla personer i vårt samhälle. Vi behöver bjuda in våra åldersrika och underlätta deltagande i alla nivåer av samhället.  Samhället behöver resurser från alla åldersgrupper som vill och kan ta plats. För att kunna skapa nya tjänster, produkter eller arbetssätt behöver vi deras röster. 

”Ibland tror vi att äldre inte kan hantera tekniken. Vi måste sluta diskriminera de äldre i den tekniska utvecklingen”

Tänk om Gun kan slippa bli väckt av en person som går in i hennes lägenhet på natten för att se om hon sover. Och om Gun istället hade ett larm som meddelande personalen om hon inte låg i sin säng?
 
För att en produkt eller tjänst ska skapa värde för en person som Gun i exemplet ovan är det av stor betydelse att slutanvändarna är med i utvecklingen under processens gång. Det leder även till att man kan lösa befintliga problem på ett effektivare sätt. Om Gun kan få vara med och berätta om hennes upplevelse av hemtjänstens besök för att se om hon sover, och berätta vad hon tycker och tänker om digitala stöd kommer hon att känna att hon kan påverka.Att medverka och påverka gör att Gun känner sig betydelsefull och tjänsten skapar i sin tur värde och kommer att användas i större utsträckning.

4.   Underlätta för digital interaktion

Under det senaste året har det blivit allt viktigare att hitta och använda digitala sätt för att kommunicera, inte minst under pandemin. Många närstående har haft svårt eller inte fått besöka äldreboenden, fysisk distansering har varit dominerande. Det finns nu en möjlighet att ta vara på de digitala stöd som vi kan underlätta kommunikationen med. Vi har sett exempel på när yngre har hjälpt sina släktningar att komma igång med videosamtal.

Vi har ett stort socialt behov men har fortfarande för få resurser. Skulle man kunna låta universitetsstudenter som har pluggat på distans, dvs hemifrån under en lång tid, interagera och samtala med personer inom omsorgen?

Kan pandemin som pågår öppna upp för möjliga sociala och meningsfulla aktiviteter med grupper som tidigare inte har umgåtts?

Kan volontärtjänster utvecklas ytterligare? Kan pandemin som pågår öppna upp för möjliga sociala och meningsfulla aktiviteter med grupper som tidigare inte har umgåtts? Det finns idag många fina exempel på att detta redan idag genomförs och det finns många projekt som bland annat Allmänna arvsfonden stödjer. Läs mer om Arvsfonden här.

Att mötas över generationsgränserna är också något som har uppmärksammats i forskning och som kan skapa värde. Om ni inte redan har sett TV-serien om fyraåringarna på äldreboendet, så gör det, då kommer ni förstå vad vi menar. Se Fyraåringarna på äldreboendet online här . Kommunerna behöver också satsa mer för att minska utanförskapet i den digitala världen.

5. Viktigt att digitalisera rätt aktiviteter, inte alla aktiviteter

Digitalisering av vård och omsorg har som sagt stor potential. Det finns dock risker när vi ger patienten ett större ansvar vad gäller provtagning eller rapportering i hemmet, så kallad hemmonitorering. En risk är att vi tenderar att överrumpla patienten och kräver ett större engagemang än vad hen orkar med eller faktiskt har behov av.  Vården eller omsorgen är viktig men sällan hela vardagen.

”Digitalisering är en metod inte en lösning på vårdens utmaningar.”

En fråga som vi behöver lösa är hur vården/omsorgen kan få in tillräckligt med information som krävs för att ge en god vård eller en god omvårdnad, samtidigt som patienten ska känna sig så lite sjuk som möjligt.

När vi nu utformar teknik, vårdbesök eller andra arbetsmetoder behöver vi fokusera mer på just det här: på hur man känner sig mindre sjuk, hur man bibehåller sina resurser och hur man kan öka delaktigheten. Ett exempel när det fungerar är Hemsjukhuset på Öland där patienterna har hemmonitorering i samarbete med sin vårdcentral på distans. Det har visat sig skapa en större trygghet och insikt om sin egen hälsa och de känner sig mer sedda än när de enbart får fysiska besök. Nya och moderna datasystem i sig kommer inte att få någon att känna sig mindre sjuk, man måste använda dem klokt och utifrån varje individs behov och person.